Jag har i mina blogginlägg vid flera tillfällen tidigare nämnt Mänskliga Rättigheter (MR). Förenta Nationerna kungjorde 1948 en allmän förklaring om de universella mänskliga rättigheterna. Förklaringen har blivit måttstock för vad vi anser, eller borde anse, vara rätt och fel för individen.
De flesta länder har ratificerat (godkänt) dokumentet. I dokumentet slås fast att rättigheterna är till för alla, att alla skall känna till dem, förstå dem och åtnjuta dem. Därför har jag dem som utgångspunkt.
Den första artikeln fastslås att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.Den bärande anden i Initiativ Samgemenskap.
Som jag ser det är det vår uppgift att processuellt genomföra MR genomsyrade av etiska värderingar.
De spridda exempel jag här nedan refererar till är från söndagens DN, 15 december, i akt och mening att visa hur differentierad en dags tidning kan te sig för oss.
Djurskyddet. Kycklingar dör i överfulla lastbilar på väg till slakten.
Det är i allra högsta grad en etisk fråga. Med insikt om att skadar vi djur skadar vi oss själva liksom naturen i stort. Vi lever i symbios; människa, natur och djur. Frågan blir juridisk med bestraffning. Kontrollsystem är tyvärr nödvändigt med det system vi lever i, i vilket allt skall räknas i ekonomisk vinst.
En annan artikel handlar om; vem bryr sig om den andres rätt? Artikel 18 ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet…” Visst men vilka etiska konsekvenser kan detta föra med sig? För att moraliskt kunna godkänna vår rätt måste vi väga in alla faktorer som berör frågan
Arbetskraftsinvandringen har blivit ett tvisteämne mellan alliansen och ”vänsterblocket”. I Artikel 23 framgår att ”Var och en har rätt till arbete, val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet…var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.”. I en globaliserad värld borde inte nationsgränser kunna begränsa vår rörlighet och därmed i många fall förutsättning för att överleva.
Högerextremismen växer. Två artiklar. I en av artiklarna citeras en utredning som förklarar högerextremismens allt större spridning, som antingen beror på ideologi eller sociala faktorer. Hönan eller ägget alltså. Men ideologiska och sociala faktorer är samverkande och jag menar att de är även varandras förutsättning. Artikel 18 även relevant här: ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet…”. Hur obehagligt det än tycks vara med framväxande fascism får den inte växa i tysthet. Vi måste agera innan denhunnit sprida sig än mer. Sviktande ekonomi och arbetslöshet är en bra grogrund. Fascister och antifascister brakade i lördags samman i en förort till Stockholm. Slaget blev ”blodigt”. Vi får inte vara rädda att diskutera hur vi bäst agerar för att nå någon form av acceptans.
Rymden har också fått sin beskärda del. Forskare har sänkt ner mätinstrument i Antarktis is för att nå förståelse av rymden. De har där funnit neutriner, partiklar som går igenom våra kroppar utan att sätta spår, på samma sätt som de passerar igenom hela jordklotet utan av vare sig jorden eller neutriner märker något. Neutrinerna kommer från utanför vårt solsystem. Dessa kosmiska neutriner har energier, som är mer än en miljon gånger starkare än neutriner från en supernova (en exploderande stjärna). När, som ytterst sällan sker, neutrino krockar med en atomkärna bildas kvalitativt nya partiklar, enligt fysikens kvantmekanik och som överensstämmer med den dialektiska metoden. Detta kvalitativa nya är spännande att förstå.
Åter Artikel 18. ”Var och en har rätt till tankefrihet…”., vilket inte är en självklarhet. T ex Galileo Galilei påstod att jorden kretsade kring solen och inte tvärtom och det förde honom inför inkvisitionsdomstolen, där han för att överleva tvingades att göra avbön. Andra vetenskapsmän som blivit motarbetade, hånade och förföljda är Descartes, Hobbes, Spinoza. Locke och Darwin. Inte lika drastiskt sker idag, men samma företeelse upprepar sig. ”Att tänka fritt är stort, men tänka rätt är större” står att läsa ovanför porten till Uppsala universitet. Varför inte vända på det; att tänka rätt är stort, men tänka fritt är större. Men då kommer man i delo med ”de lärde” – fortfarande.
När skeppet sjunker, Titanic. En tanke. Nobelfesten med utbildningsministern vid honnörsbordet skålande med noblessen. På tal om vetenskap står skolutbildning i fokus med anledning av Pisa-rappporten, som visar att svenska 15-åringar bland 65 undersökta länders ungdomar har den mest dramatiska försämringen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. De ämnen som ligger nära Nobelprisets: litteratur, fysik, kemi och medicin. Inte nog med det. Medan skolministern intar sin middag svävar Sveriges Televisions reportrar runt i grandiosa klänningar och frisyrer och intervjuar utsmyckade damer, inte i första hand om nobelpriset.
Artikel 26 ”Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri…Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna…” Hur stämmer det? Vetenskapen Ja, hur ska det bli med med det intresse som visas skolvinster och kvasival till undervisning. Då sjunker skeppet.
Så till en artikel om julklappshandel. Hur vi ska bete oss med våra rättigheter att byta varor och hålla reda på kvitton med mera.
För att handla behövs inga rättigheter. Men att få pengar till varorna..
Artikel 23 ”Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet… ”
Arbetslinjen kallar alliansen det, det som socialdemokraterna kallar arbete åt alla.
Artikel 25 Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och ….”
Hur många saknar bostad? Hur många klarar sin vardag ekonomiskt? Hur mår barnen?
Artikel 27 ”Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”
Kanske inte det första man tänker på i arbetslöshetens tid och med låga löner?
Trots att det kanske är just kulturen som är den bärande, men då måste den vara ekonomiskt tillgänglig för alla. Med denna regering infördes inträdesavgifter till museer bland annat.
Vi måste skaffa oss en uppfattning om vårt samhälle i all de fragment som presenteras oss. Hur ser helheten ut? Hur hänger allt samman? Vad är det som styr oss? Hur vill vi att verkligen ska te sig? Mänskliga rättigheter kan vara en bra utgångspunkt för diskussioner med etik och moral som kompass.Förutsättningslöst skulle vi kunna diskutera i grupper för att kunna finna någon gemensam form av program inför Almedalen och valrörelsen nästa höst.