Livet är vägen menade Lao Zi. Under vår vandring söker vi lycka och finneräven lycka, men eftersom ingenting är beständigt är inte heller lyckan det. Och kan vi inte lida vet vi inte heller vad lycka är. Lidandet säger Buddha är en viktig del av livet som ger oss insikter.Vårt medvetande växer i lidandet.
För att förmå oss att uppleva lycka måste våra basbehov vara tillfredsställda som mat och husrum, utan oro för hot och tvång. Enkelt uttryckt det vi finner i FN:s Mänskliga Rättigheter. Många människor lever utan mat och husrum och än fler lever under hot och tvång. Detta i ett överflöd av tillgångar – tillgängliga ett litet fåtal. I detta perspektiv ta in Lycka känns mänskligt.
Idag brinner flera av västs gamla koloniala områdena i Afrika och Mellanöstern.
I Afrika skapades nationsgränser som drogs rakt igenom stamområden, så stammedlemmar kom att hamna i olika stater, vilket har orsakat många konflikter. Krig har kommit att handla om stammarnas maktkamp inom sig och mellan dem i tvister om tillgångar på naturresurser samt utländskt kapital. Söder om Sahara har inte funnits vad vi kallar högkulturer, om än vissa högre stående kulturer än andra. Liksom demokrati och marknadsekonomi har kristendom och islam införts utifrån, men integrerats i stamreligionerna, naturreligionerna, som behärskas av folket, inte som i Asien av religiösa specialister. Vidare kan vi dra oss till minnes Uganda med Adi Amin som ledare, dagens barnsoldater och Huti och Tutsi…Livsfarliga för alla andra än deegna stammedlemmarna.
Demokrati har i de flesta afrikanska nationer införts utifrån och leds av den mest framgångsrika stammen som med statens våldsmonopol försöker hålla de andra stammarna i schack.
Låt oss ha Nelson Mandela i minnet. Han som visade att mörkret bara döljer ljuset.Ljuset måste frigöras.
Granne, på samma kontinents nordsida, finner vi Mellanösterns kulturer somsträcker sig till Indiens gräns, där Östern tar vid. Utmed Nilen och Eufrat samtTigris vattenreglerade flodbäddar växer högkulturer upp. På 3.000 talet före vår tidräkning föds nu juridiken, grammatiken, aritmetiken mm. Nollan införs från Indien. Här i kläm mellan Afrikas naturreligioner och Östs drömfilosofierhittar vi de tre monoteistiska religionerna; judendom, kristendom och islam. Judarnas Thora, bibel, nedtecknas. Den ligger till grund för Gamla Testamente och Koranens tolkningar med regelböcker, Haditer. Gamla Testamentet utgör en utvecklad form av Afrikas naturreligioner som speglar synen på människan: Gud ger sitt tillstånd att döda andra folk som möts på vägen till landet med ”mjölk och honung”, det av Gud utlovade landet. Att fundamentalistiskt följa tusenåriga skrifter utan eget omdöme vittnar inte om någon högre insikt, snarare tvärtom. Gamla Testamentet överskreds av Jesussom kan läses i Nya Testamentet.
Här i Mellanöstern finner vi jordens hjärta. Hit invandrade vi från Afrika och härifrån spred vi oss till jordens alla hörn. Här har krigats sedan människanförst drog förbi.
Här och ingen annanstans kan global fred skapas. Detta kan inte ske med mindre än att vi kan överskrida våra kollektiva respektive individuella jag och unna varandra ”mjölk och honung”.
Här i Mellanöstern fick tidigt entreprenörskapet fäste,här där vetenskapen utvecklas med en tidig delning mellan det materiella och det mentala. Här råder inte någon större drömtillvaro. Marknadsekonomin hindras dock, som på andra håll, av familjens begränsningar och därmed utebliven genuin demokrati. Alla de strider vi ser idag i namn av religioner döljer sitt rätta namn, marknadsekonomin med sin globala dominans.
Vi drar oss längre österut till Indien, som har en lång tradition från tiden vid Indus med sina vattenreglerade bördiga jordar som försörjde många och frigjorde ett fåtal. Från denna tid finner vi grundläggande filosofiska verk,Vedanta med dess efterföljare in i hinduismen och Buddhismen, som spred sig ytterligare österut till bland annat Kina. Indiens sociala struktur med kastsystemet är identisk med den kosmiska verkligheten. Centrum för kastsystemet utgörs av en innersta kärna, det absoluta bortom, utifrån vilkenhela kastsystemet liksom stjärnorna rör sig cykliskt. Föreställ dig en blomma med sitt centrum varifrån kronbladen utgår och sätt kronbladen i rörelse. Allt är beroende av allt annat, liksom den kosmiska verkligheten. Indien har haft det speciellt svårt i övergången till marknadsekonomi med en social struktur sanktionerad i en kosmisk verklighet. Trots detta har demokrati införts utifrån som i hela Syd. Demokrati som bygger individen som är motsatsen tillkollektivet. Individens fria val inte kollektivets, som stammens, familjens eller kastens. Den högsta världsliga kasten har tagit makten i de existerande partierna.
Än längre Öst ut hamnar vi i Kina, som har en lång historia utmynnande från Gula Flodens bördiga slätter med filosofier som Taoism och Konfucianism samt Buddhism från Indien. Framförallt Taoismen och Konfucianismen speglar samhället absoluta härskare. EN Gud som representerar och faktiskt Är kollektivet. Kollektivet som är stamfolk i ständiga krig med olika inkräktare. Kinesiska muren restes i försök att få lugn. Det var inte svårt för denMaoistiska planekonomin att ta över ledningen för landet då man är van vidEN härskare, vilken Mao utsåg sig till. Med den globala ekonomins inneboende behov av att utbreda sig har den nu nått Kina. Planekonomin, medtvångsförflyttningar av folk har slagit sönder det tidigare stamsamhället,familjen. Kapitalismen fick en promenadseger. Lätta förflyttningar frånkollektivjordbruk till stadens industrier. Filosofin med EN härskare håller igen för uppror. Lydnad har varit landets signum. Men med marknadsekonomins inneboende konkurrens börjar den gamla enigheten krackelera. Någon form av demokrati finns inte.Givetvis ohållbart i längden.
Ser vi Latinamerika är ursprungsbefolkningen i stor utsträckning blandade med kolonisatörerna som stannade kvar på kontinenten i mycket högre utsträckning än i Afrika och på andra håll. Katolicismen har gjort stora avtryck och även dess befrielserörelse. Givetvis har religionerna smällt samman och blivit en ny religion som tar sig olika uttryck.
Som överallt för övrigt i Syd har marknadsekonomin trängt in och lagt sig som ett skal på den traditionella familje- eller stambaserade ekonomin men ändock dominant i världsperspektiv, eftersom marknadsekonomin till sin natur med sin grund i konkurrens är global. Demokrati har lika onaturligt följt i marknadsekonomins spår som marknadsekonomin själv i den traditionella strukturen.
Jag har försökt skriva världshistoria på ett par sidor genom att ta upp de mestväsentliga faktorerna, som är överensstämmande det vill säga grundläggande, för att finna vilka möjligheter vi har till att förändra utan våldsamheter, ty krig föder enbart hat och det är inte den framtiden vi är ämnade för.
Vi ska arbeta strategiskt utifrån vår inre övertygelse. Kanske skulle vi kunna kalla det mindens/tankens revolution.
Vi kan börja med att söka upp de bärande faktorerna som vid förändring för med sig strukturella förändringar. Som utgångspunkt kan vi arbeta med deMänskliga Rättigheterna baserad på individen i demokratiska samhällen. Vi ser då Syds blockeringar med stöd i religioner eller mentala krafter. Vi i Nordkan ta de första stegen, bana väg, för efter följer den globala marknadsekonomin som försöker anpassa sig efter de nya förutsättningarna,som en överlevnadsstrategi. En dag rinner bägaren över och då har vi hoppfullt kommit så långt i vår mentala utveckling att vi klarar av situationen på ett moget och medvetet sätt.
Det vill säga att vi med förnuft tar politiskt ansvar och kräver till exempel att vi i Sverige arbetar för nedläggning av våra vapenfabriker, kontroll avbankväsendet med sikte på att lägga ner finansinstituten som gödermaffiaverksamhet. Stödet sker i form av penningtvätt, det vill säga att tvätta inkomster från vapen- och drogaffärer. Kan vi lägga ner de svenskavapenfabrikerna och legalisera droger med ett statligt kontrollsystem har vi nått långt utöver Sveriges gränser ändå in i odling och tillverkning av droger och befriar bönder och stödjer dem med bistånd i ett övergångsskede till andra grödor.
Drogerna måste legaliseras och därmed också kontrolleras skrev den engelska liberala tidskriften ”Economist”. Detta för att bland annat komma åt drogmissbrukare och ge dem den hjälp de behöver och vidare kontrollera spridningen. Därmed har vi också tagit loven av den svenska maffian tills vidare i alla fall, vilket stör det internationella nätverket. Vi är inte ensamma iUSA legaliseras droger liksom i Holland och Schweiz. Tänk också hur mycket pengar som lösgörs bland annat från tull, dom och sjukvårdssektorerna och hur många rehabiliteringshem för drog- och spritmissbrukare som dessa pengar kan bekosta och till råga på allt alla de arbetstillfällen som följer. Tänk också hur många som kan återvända till ett vanligt liv. En oändlig mängd frågor lösgöres ur sitt traditionella synsätt.
Låt oss våga diskutera i större sammanhang, se frågorna i sin helhet. Låt oss lösgöra vårt tänkande från traditionella tankebanor.
Neurovetenskapen visar idag på våra allt större möjligheter att utveckla ossmentalt. Ett sätt är att meditera och ta konsekvenserna av insikterna. Att bli hela människor skulle jag vilja kalla det.