På den norra delen av klotet har vi, ekonomister och teknikfreak, insett att vi måste ta hänsyn till våra inre dimensioner för att få harmoni i tillvaron. Man kan tycka det är lyx då människor i andra delar av världen lever under krigshot och flykt. Snarare tvärtom, med att utveckla oss mentalt utvecklar vi vår empati, vår känsla för rättvisa och jämlikhet och utifrån dessa värden agerar vi som medarbetare för fred att förändra allas våra förutsättningar, som tidigare varit till gagn för oss, men som nu vänt till sin motsats och blivit till dagens varböld. Vi får bara vara aktsamma att vi inte somnar in i vår tillskapade harmoni, utan låter den vara drivkraften som ger energi till att ta itu med orättvisor hemma och världen i övrigt.
Just i nuet är en strid ström av människor från krigshärjade områden på väg mot Europa, ett Europa som kommit i krigsvila efter andra världskriget, om än idag hårt drabbat av marknadens svåraste kris sedan 1920-talet. Denna folkvandring är nästa fas av imperialismen, två århundradens tidigare rövartåg, för att erövra marknader skapande vårt globala ekonomiska system, marknadsekonomin. Det system som fordrar och har fordrat så många offer i krig och fred. Alla dessa våra offer som utgör förutsättningen för att mötas och tillsammans kunna bygga ett nytt samhälle med globala dimensioner.
Är det kanske just offret som är förutsättningen för framtiden? Att diskutera i termer av värt eller inte värt är lönlöst, för är det inte så att vi människor väljer inom möjlighetens ramar och det vi valt har varit gott i vissa hänseenden och dåligt i andra. Att lägga skuldbörda på enskilda händelser eller personer gagnar ingen. Vi får istället lära oss av våra erfarenheter och utveckla vår reflektionsförmåga.
Blickar vi tillbaka på vår historiska utveckling kan vi åtminstone se en mening, nämligen att vi alla skall mötas, smälta samman. Det finns inga olika raser. Vi är alla homo sapiens sapiens, som föds vita. Så vi möter oss själva när vi möter varandra, som i och för sig är av olika skepnader och nyanser beroende på varifrån vi härstammar. I vår likhet ligger också vår olikhet, det unika hos oss som individer. Vi har specifika genuppsättningar, personligheter och de kulturer vi föds in i formar oss. På vissa håll äter vi med kniv och gaffel, på andra inte. Det vill säga våra liv kan ta sig mycket skilda uttryck enbart utifrån den kultur vi vistas i. Det betyder att om vi till exempel föds in i en familj i någon av syds kulturer med sina specifika regler och normer är vi tvungna att följa dem. Regeln är som Gåva given av högre makter och får inte brytas, ty då skapar vi oordning som samhället inte tål för sammanhållningens skull. Vid brytning av regeln utesluts vi, om inte dödas. Staten är svag i syds nationer, då den inte vuxit fram organiskt, utan påförts utifrån av kolonialmakterna. Staten består av många rivaliserande klaner med sina familjer som ofta ligger i fejd med varandra om kontroll av den nya maktsfären, statsmaktens. Den som kan berika oss, vår klan, och förtrycka andra klaner. Klankrigen har genom statens tillkomst blivit till inbördeskrig som ofta orsakar folkvandringar. Vi söker oss till säkrare områden och flera av oss ger sig ut på riskfyllda färder mot Europa.
De kulturer vi möter som invandrare i nord är av helt annan slag än de vi lämnat. Familjens roll är inte dominant. Med industrialisering och utvecklng av marknadsekonomi har familjen splittrats och staten har på ett organiskt sätt vuxit fram och tagit över mycket av det ansvar familjen tidigare även haft i vårt samhälle och som ligger kvar i syd. I nord är vi om än inte fria men enskilda medborgare.
Som invandrare kommer vi till specifika invandrarområden där problem skapas på grund av många olika uppfattningar; människor för med sig stammens, familjen, normer och regler – seder och bruk, svåra att anpassa till en utvecklad form av stat med generella lagar gällande hela befolkningen. Motsättningar mellan olika invandrargrupper uppstår och ytterst deras gemensamma motsättning till majoriteten i landet. Regeln skiftar mellan grupperna och vidmakthålls av de äldre, eftersom den är just den trygghet som i övrigt gått förlorad. Vidare lämnar vi inte tanken på att återvända. Samtalen handlar om det gamla landet och TV sänder därifrån. Men barnen som växer upp i det nya landet har inte samma känsla för det gamla landet, som de kanske inte ens har besökt. De har blivit individualiserade, självständiga från familjen. Vissa drag lever dock ofta kvar bland pojkarna, som ärver faderns makt över systrarna. De som har svårt att hävda samhällets allmänna frihet. En av de regler som uppmärksammats mer än andra är hederskodex som givit upphov till hedersmordet. Länge ville många mena att det är mord helt enkelt. Och det är mord, men orsaken till mordet är lika viktig för möjligheten att kunna skydda flickorna. Vi har flera uppmärksammade fall som Pela och Fatime. Fader och bröder samarbetade med att spionera och mörda dotter respektive syster, då det befann sig att hon träffade en svensk pojke det vill säga en man utanför regeln för giftasbara män, släktingar. Vi har också könsstympning, som är förbjuden men svår att kontrollera. Att bryta giftermålsallianser och att inte könsstympa flickan innebär att hon enligt regeln inte är giftasbar. Kvinnan är en Gåva given av högre makter, som byts mellan familjer enligt den också gudagivna regeln. Allianserna håller ihop samhället och stiftar fred. Här krockar familjens regler inte bara med nords lagar utan även med den globala individbaserade ”Mänskliga Rättigheter”. Två skilda världar med motsatta värderingar, från historiskt olika tidsperioder, möts i ett nu; det kollektivt baserade familjesamhället och det individbaserade statssamhället.
Tiden är också besvärlig med ekonomiska kriser, som banar väg för högerpopulistiska, antidemokratiska främlingsfientliga rörelser. I Sverige har vi flera högerpopulistiska grupper varav Sverigedemokraterna är en, som format ett politiskt parti. På Sverigedemokraternas hemsida står att läsa. ”Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti, med nationalistisk grundsyn.” Ett nationalistiskt parti som vi inte har sett sedan 30-talet. Partiet försöker dölja sin rädsla för det främmande som tar sig uttryck i förakt och exkludering. Men föraktet är svårt att gömma och glömma med den så kallade järnrörsincidenten i minnet, som filmades på Kungsgatan i Stockholm, då partiets ledningen jagade och förnedrade kvinnor och män med järnrör som tillhygge. Filmare är en högt uppsatt partimedlem, riksdagsman och talesman för partier. Bara misstag? eller Syfte – medlemsvärvning? Eller båda beroende att man kanske vänder sig till flera grupper med olika intressen i samhället? För den ena är det ett misstag att be om ursäkt till och den andra att visa att vi, Sverigedemokrater, inte har tappat bort oss.
Men främlingsfientligheten gäller inte bara invandrare och ursvenskar utan även människor oavsett etnisk bakgrund eller härstamning. Bara att vara annorlunda i sätt, tanke och klädsel kan skapa främlingskap och fientlighet. Främlingsfientlighet är främst en fråga om en omedveten rädsla för det okända, som aktivt och medvetet i varje läge bör påtalas och bekämpas.
Vi måste göra upp med en politik som medger främlingsfientlighet i största allmänhet och i synnerhet vad gäller invandrare. I en bättre värld finns det inget som heter invandrare. Vi rör oss fritt över klotet och har överkommit rädslan för varandra, visar respekt för olikheterna och inser att skillnaderna är intressanta och utvecklande. Så varför inte detta nu. Den yttersta boven i dramat är den samhällsformation vi lever i, den ekonomi som driver våra samhällen, som bygger på gränser, kontroll och konkurrens mellan allt och alla, och som inte frivilligt släpper någon utomstående över bron. Nyliberalismen… ”Makten över tanken blev viktigare för vår förmåga att kritisera, än makten över resurserna.” (Arena, Thomas Piketty/6-2013). Höjden av ansvarslöshet är att överföra välfärd på riskkapitalister utan lagliga regleringar, som även finansierar delar av politiska partier det vill säga köper sig den politiska makten. Finansinstituten som institution kan också vilken dag som helst, utan förvarning, sänka världsekonomin. Demokratin sätts ur spel med den enorma maktförskjutningen från folket till eliten och ekonomin.
Kanske kan vår innovation den självgenererande roboten bli vår räddning. Roboten som kunniga, visa och förståndiga människor programmerar för att progressivt kunna erövra mer kunskaper, insikter och reflektioner. Roboten som genom att vi lever med den och den med oss kan vidareutveckla oss, den kloka människomaskinen? Kan det bli så tro?
Som det nu är – tiden är inne för att lyssna och föra det goda samtalet och agera. Det är dags att börja formulera ett ständigt pågående arbete med ett aktionsprogram, som förändras med nya insikter och kunskaper.