Allt är i ständig förändring visste den gamle greken Herakleitos liksom Hegel och Buddha med ett helhetsperspektiv till skillnad från innevarande fragmentariska verklighetssyn.
Vi behöver ett nytt tänkande som speglar samhället i sin helhet, ett helhetstänkande i holon (Koestler). Holon har en dubbel roll: att vara både autonom, helhet, och del av en eller flera helheter. Vi kan se helheterna som blommans kronblad i ett rosettfönster eller mandala. Kronbladen tar fäste i pistill med fröämnen, sin essens – vari ´blommans´ förutsättningar finns. Mediterar vi på bilden kan vi se den tredimensionellt i rörelse, kronbladen som går in och ur varandra utifrån sin axel, sitt fäste, essensen. Så fungerar också verkligheten i verkligheten. Helheter i ständig rörelse i kontakt med varandra i helheten. Alltså inte statiskt fragmentariskt.
Med helhetstänkandet framträder verkligheten ur en annan dager. Men vi befinner oss fortfarande i en marknadsekonomi med fragmentariskt tänkande. Frågan är vad vi skall göra för att förändra verkligheten i ett stressigt och fragmentariskt samhälle för att nå ett samhälle i harmoni, som vid störningar självt återfinner sin balans. Att kanske skapa ett lyckans samhälle,en Edens Lustgård tro, varifrån vi en gång lär ha blivit utkastade av Gud, ut i en livets skola i kamp för överlevnad. Man skulle kanske kunna tro att ett globalt genomförande av FN:s Mänskliga Rättigheter med alla våra basbehov tillfredsställda skulle kunna motsvara Eden?
Initiativ Samutveckling vill med det goda samtalet i ord och tystnad skapa ett nytt samhällsklimat. Det goda samtalet förutsätter den goda lyssnaren; den medvetna, autentiska, mogna, modiga människan som kan sätta sig in i andras perspektiv och som inte minst besitter civilkurage. Vi måste vara uppmärksamma på att ordet har öppna kanaler till och från medborgarna, i ett medskapande av etiska politiska lösningar.
Samhället är inget objekt, samhället är vi medborgare. Som individer ansvarar vi för kontroll av vår gemensamma egendomar, materiella och mentala, så att de förvaltas på ett sådant sätt att fördelningen motsvarar allas våra behov. Samt att den allmännyttiga verksamheten håller hög kvalitet: infrastruktur i alla sina former, skola, universitet, vård och omsorg. Det är politikernas skyldighet att se till att rättsstaten har oberoende kontrollorgan för att förhindra misskötsel och korruption.
Eftersom historien aldrig upprepar sig eller kan förutses står vi inför en gigantisk uppgift. Det nya, den självorganiserande processen, måste få ta den tid som fordras för att ta form. Det nya växer fram ur ett komplext och motsättningsfullt gammalt samhälle. Många intressen slåss om litet utrymme. Vi har politiska partier många med upplösta ideologier, som söker samförstånd enbart för att vinna val, andra partier på gamla höger- och vänsterskalan har starka åsikter. Vi har fackföreningar, näringslivets organisationer, utomparlamentariska grupper som fredsrörelse, miljörörelse med flera. En palett av idéer och lösningar finns att lyssna till, samtala om och förhålla sig till. Ett står klart, vi måste hålla fred. Våld skapar våld, som skapar obalans på jorden och föder hat. Hatet är svåröverkomligt.
Tillväxt har blivit ett mantra i samhällsdebatten eftersom innevarande samhällsekonomi är helt beroende av materiell tillväxt. Problemet är om den materiella tillväxten får fortskrida ty då kommer alla arter som fått liv och boning här på jorden att utplånas. Hållbar utveckling måste sökas under andra former. Om vi omdefinierar begreppet tillväxt kan vi finna tillväxt av medvetande, insikt, kunskap, mod, civilkurage som får utgöra grund för rättvisans samhälle instiftat med globala normer och regler som tar form i övergångsstadiet från den varubaserade ekonomin till ordets och icke-ordets (mystikens/andlighetens) ekonomi eller snarare livsform i kärlekens och ödmjukhetens namn.