Vår tekniska och ekonomiska utveckling, vår materiella sida, har stått i fokus under de senaste århundradenas industriella utveckling. Vi har nått fantastiska höjder men på bekostnad av vår mentala sida.
Den industriella utvecklingen har nått bortom vad vi kunnat föreställa oss för bara några decennier sedan. Men vi sitter fast i ett system där ekonomin är dominant, en marknadsekonomi som fyller vår tillvaro med varor av alla sorter och som bygger på konkurrens mellan allt och alla och vi uppträder som ting inför varandra. Utan utrymmer för vår mentala förmåga.
Samtidigt är det just nu Vår tid – en tid att gemensamt utveckla vår personliga gemenskap. Vi söker genuin gemenskap. Lyssnar vi kan vi höra samma röster som under hippierörelsen, men nu i en annan tid, i en annan utvecklingsfas. Vi ser tecken på att en helt ny grund för samhällets utveckling växer fram som förutsätter omtanke, empati och medmänsklighet.
Förändringsprocessen går i rätt riktning. Bara några exempel:
På bostadsmarknaden med kollektiva hyresrätter.
Vi vill idag komma nära varandra och dela med oss. Vi vill bryta isoleringen. Hippierörelsens hade samma tankar som de försökte genomföra i form av storfamilj. Idag bosätter vi oss som enskilda individer som formar kollektiva hyresrättsföreningar. Alltså inte bostadsrätter utan kollektiv hyresrätt utan vinstintresse. En tredjedel av det hus, som bosättarna på söder i Stockholm planerar, ska bestå av gemensamma ytor. Gemensamma, inte bara för husets gäster, utan även för boende i kvarteret. Bygget är ämnat för autentiska individer i kollektiv.
På lokal nivå, för internationell utveckling- utveckling av hållbara bygder
Omställningsrörelsen i Sverige har sitt ursprung i en folkrörelse som startade i England 2006. Den lokala Omställningsrörelsen är internationell med syfte att skapa en hållbar framtid. Omställningen anses nödvändig för ”att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet”. Arbetet tar stöd i FN:s deklaration för Mänskliga Rättigheter (MR). Idag finns det över 1000 omställningsgrupper i 34 länder. I Sverige har vi 150 omställningsgrupper.
Inom bankväsendet är JAK medlemsbank en utstickare
JAK medlemsbank är en idéburen kooperativ förening som bedriver bank- och folkbildningsverksamhet. Banken ägs och kontrolleras på ett demokratiskt vis av sina medlemmar, alla medlemmar har samma rättigheter och skyldigheter. Antalet medlemmar är nu ca 37.000. Banken bedrivs på räntefri grund så att ingen kan missbruka sin ställning. Vi skall leva på eget arbete och inte utnyttja vårt ägande för att leva på andras. Att begära pengar för utlånade pengar innebär att man kräver en arbetsfri avkastning på sitt ägande som bekostas av andra genom deras risktagande och arbete. (Grus och Guld, Jak bankens tidskrift).
JAK banken är motsatsen till ”räntebanken”; där nästan alla pengar skapas med ränta och att någons räntekostnader är någon annans kapitalinkomster som bringar orimlig fördelning av inkomster.
Många anser att makten och kontrollen av vårt samhällssystem finns i bankväsendet. En viktig fråga är: i vems intresse styrs ekonomin – den dominanta faktorn i vår innevarande form av demokrati?
Förklaringsmodellerna är många, men varför läser inte fler Karl Marx genomlysande framställning av kapitalets grunder dvs Kapitalet? Inte för att med nödvändighet anta hans teser men för att få mer och annorlunda kunskap om det ekonomiska systemet. Varje kunskap berikar, om inte annat så för att kunna förkastas.
Den fria Kulturen toppas av kulturhuset Cyklopen i Rågsved
Efter år av slit och släp har nu det nya Kulturhuset Cyklopen invigts. Ett hus som står som ett färgglatt utropstecken i skogen. Efter flera misslyckade försök att hitta en befintlig byggnad att permanent bosätta sig i beslöt sig några aktivister 2006 för att på Högdalstoppen bygga ett eget hus, ett kulturhus av containers. Huset, eller Containerslottet som det kom att kallas, stod klart 2007. Men 2008 brändes Kulturhuset ner, troligen av nazister. Men man tog kraft i övertygelsen om att ”de kan aldrig bränna våra drömmar”. De nya huset kunde byggas med stöd från både höger och vänster att skapa ”ett myller av fria sfärer, autonoma initiativ, kollektiv, kooperativ, nätverk och sociala sammanslutningar”. Cyklopen har redan genom sin existens visat att en annan värld är möjlig.
Forskning andas samma friska luft
Ett Center for social sustainability vid Karolinska institutet har bildats för forskning och utbildning med inriktning på medkänsla, altruism, empati och tillit. Kurser ska också hållas i social kompetens, dvs hur vi kan fungera bättre tillsammans, både som individer, i grupper och i organisationer, så att hela samhället blir hållbart. Man har ett helhetsperspektiv.
En idé vore att återuppväcka Kritiska Skolan från mitten av förra århundradet.
Skolvåren
som fyra kvinnor, lärare och föräldrar, tagit initiativ till. De vill lyfta upp de stora skolutvecklingsfrågorna för att kunna skapa en hållbar skola, i ett lärande samhälle. Skolvårens centrala Ord är VARFÖR? Ett antal frågor ställs rörande skolan kontra samhällsutvecklingen: är skolan kompatibel med den värld vi lever i? Hur klarar skolan undervisningen med språnget från det analoga samhället till det digitala, då många vuxna och även lärare fortfarande lever i det analogas tidevarv, under det att barnen redan lever i en ny tid, den digitala. Det betyder att barnen idag lever i två världar, två tankesystem, det analoga tankesystemet i skolan och det digitala på fritiden.
Det digitala tankesystemet utvecklar ett interaktivt kommunikativt förhållande till lärandet och livet. Vi kan alla delta i skapelseprocessen som öppnar för förståelse för helheten. Ett nytt tänkande växer fram i vilket vi ser till både negativa och positiva effekter: Ett dialektiskt tänkande, som främst finns inom den nya fysiken och som motsvaras av vår hjärnas två halvor. Skolans roll blir allt viktigare i ett samhälle i snabb förvandling. Skolan måste hänga med i utvecklingen på ett helt annat sätt än idag.
De exempel jag ovan tagit upp är bara dagsaktuella axplock, som visar tecken på en samskapande utveckling. Är vi lyhörda, lyssnande, så kan vi förnimma ett framväxande paradigmskifte.