Vi är inne i en omvälvningens tid med erfarenhet av förskälvningar under 60-talet och 70-talen. Därefter skalv med jämna mellanrum nu senast 2008. Nu ligger vi i dess efterdyningarna, som är fördyningar till vad vet vi inte vet, eftersom historien inte går att förutses och upprepar sig aldrig.
Jag minns hippietiden eller 68-rörelsen som epokgörande avbrott eller utbrott då hierarkier och ”familjen” fick grundstötningar. Trots att många inte ens uppfattade rörelsen så gav den attitydförändringar.
Det är efterkrigsbarn som fått fördelen att växa upp i samhällen vars materiella standard ökat i takt med framtidstron. I Sverige var det markant eftersom vi inte deltog i kriget och därmed hade produktionsapparaten intakt och tillverkade varor för export till länder som fått sin maskinpark sönderbombad.
Vi liksom väst i övrigt satsade på kunskapsutveckling efter kriget. Utbildningsexplosionen spred sig. Kritiskt tänkande växte fram i 68-rörelsen. Framförallt studenter, författare eller intellektuella eller på annat sätt knutna till den akademiska världen protesterade mot sakernas tillstånd. Motstånd mot Amerika, kriget i Vietnam, fattigdomen i de gamla europeiska exploaterade kolonierna, egna borgerliga regimer. Kommunistiska läror tog säte på universiteten i form av olika rörelser som maoism, trotskism, den s k Nya vänstern. Sexuella revolutionen, flower power, bostadskollektiv var andra delar av 68-rörelsen. Rörelsen var inte enbart fokuserad till universitetet och gymnasier. LKAB och grupper bland LO-förbund och bl a skogsarbetarna strejkade under den här tiden.Vidare tog många unga avstånd från borgerlig livsstil, klädsel, traditioner. Även den borgerliga familjen, som fram till nu stått som hörnpelare i samhället, fick en riktig törn.
Rörelsens andra gren, Gröna vågen spred sig och många flyttade ut på landet i kollektiv. Vissa ägnade sig åt jordbruk på 1800-tals vis, som det kända Skogsnäskollektivet i Ramsele, Moder Jord i Tollarp m fl. Jordbrukskollektiven uppfattades negativt i bygderna där de bosatte sig. Folk på landet såg inte med blida ögon på folket i vadmallskläder, som de ansåg vara naiva och bakåtsträvande. Även stadskollektiv startades som ”Vita Hästen” i Stockholm.
Drogerna som infiltrerade rörelsen, menade den politiska grenen, emanerade från makteliten för att droga ner motståndet, eftersom rörelsen i alla sina delar motarbetade kommersialismen.
60- och 70-talens progressiva rörelser förbyttes i början på 80-talet till en smokingkultur. Privatiseringar av samhällstjänster, en omöjlighet tidigare, knackade på dörren och släpptes allt mer in på 90-talet för att idag explodera. Socialdemokratin förborgerligades efter mordet på Olof Palme med att Feldt fick större utrymme. Så kom Göran Person till makten. Tillväxt blev ett honnörsord, som det egentligen inte fanns något utrymme för med tanke på miljön som redan nått sin topp.
Till trots att miljön satt stopp påskyndar industri och politiker en ökning av tillväxten. Hjulen måste snurra och arbetslösheten hållas på rimlig nivå. Någon plan B för jordens fortlevnad fanns inte förrän med Agenda 21, som antogs vid FN konferens om miljö- och utveckling UNGED, 1992, i Rio de Janeiro i akt och mening att hålla ro på jorden. Agenda 21 skulle motverka rörelser som hippierörelsen, vars politiska gren hade skrämt många konservativa. Agenda 21 hade som mål hållbar utveckling genom att utrota fattigdomen och undanröja hotet mot miljön. Insatserna skulle påbörja en långsiktig process med global omfattning. Till skillnad från 60- och 70-talen såg vi utvecklingen i globalt perspektiv med det ekonomiska systemet som trängt in i varje por av jorden.Stater blev som byar i ett globalt perspektiv. Enligt Agenda 21 skulle ”byn” bilda en global folkrörelse. Den synes inte ha givit särskilt stora avtryck. I Sverige tar rörelsen långt senare form av Omställning Sverige.
Omställning Sverige är den svenska delen av det internationella Transition Towns-nätverk som också benämns folkrörelse. Sedan 2009 är arbetet formaliserat. Tanken är att vi runt jorden ska samlas för att möta utmaningar som följder av kombinationen oljetopp och klimatförändringar. Uppgiften är att inspirera, uppmuntra, stödja, lära upp och bygga nätverk för lokala utvecklingsgrupper som överväger, initierar och genomför omställningsinitiativ. Sedan 2003 har transitionrörelsens ”Hela Sverige ska leva” arbetat med projekt som benämns ”Hållbara bygder”. I Sverige samarbetar de med ABF, Vuxenskolan, Studieförbundet, JAK-banken och Ekobanken.
Dessa s k folkrörelser är beroende av den minsta beståndsdelen Människan. Vi får väl se hur det skall lyckas i en tid av utvecklade och självständiga människor. Än är spridningen inte stor vad jag ser.
Även med starka individer var det svårt på 60- och 70-talen. Nu är tanken att människor på landsbygdens skall organisera sin egen innevarande befolkning för att utveckla hållbara samhällen. Även nu växer stadskollektiv upp (se tidigare blogg).
Liksom inom 68-rörelsen börjar vi alltmer meditera och söka oss till alternativa rörelser. Med den snabba tekniska utveckling i en allt igenom kommersialiserad värld känner vi ensamhet och tomhet med våra prylar. Vi har mist den mentala dimensionen och söker oss en annan mening med livet än saker och pengar. Droger är idag inte en substans i rörelsen vad jag vet. Utan olika former av meditation, lyssnande i tystnaden. Meditationen och sökandet inåt är gott. Men fordrar också sin motsats handling för att föra oss framåt.
Initiativ Samutveckling (iS) vill förena den inre nödvändiga delen av oss med den yttre samhällsomskapande. För att lyckas måste vi i denna kaotiska fragmenterade värld vara genuina människor i samarbete. Vi måste lämna det omedelbara tänkandet och kvantitativa förhållanden och byta ut det mot reflektion och kvalitativa förhållanden för att nå hållbar utveckling på alla plan. Tanken är att förändra med hjälp av det goda samtalet och handlingar i dess tecken. Det goda samtalet som ger utrymme för alla att utveckla. Vi har vår hederskodex, vår ryggrad,essens, en lian som vi håller i när vi svingar oss.
Vi ska alltid tala sanning, följa vårt hjärta och visa vad vi tycker; utmana oss själva och andra och kunna byta åsikt vid insikt; uppmärksamma andra; aldrig kompromissa samvete för makt. För att förändra samhället måste vi förändra oss själva och vise versa. Det enda vi kan vara säkra på är att allt förändras.Vi kan aldrig gå ner i samma flod två gånger.