Ansvar

Återinför Tjänstemannaansvaret

Facebook har en sida som tar upp frågan om tjänstemannaansvaret ”, att tjänstemannaansvaret ska återinföras, eftersom rättssäkerheten för individer har förlorats/tagits bort, för ALLA myndighetsbeslut”. Tjänstemannasvaret togs bort på 70-talet. Det har visat sig att vi inte är mogna ansvaret, eftersom missbruk inte är ovanligt, till och med brukligt.

Vi har de lagar och förordningar som är behövliga men de överträds. Polisens förundersökningar skall enligt Rättegångsbalken 23:4 bedrivas med objektivitet. ”Sålunda ska omständigheter och bevis tillvaratas oavsett om de skulle kunna vara till den misstänktes nackdel eller hans fördel.” Så står det skrivet och ”Vid förundersökningen skola ej blott omständigheter, som tala emot den misstänkte, utan även de som äro gynnsamma för honom beaktas…”

Socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap. Socialtjänstlagen 1§: ”Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas”. Alarmerande när socialtjänsten gång efter annan anser att föräldrar är farliga för sina barn, grundade på undermåliga beslutsunderlag och dessutom utan hänsyn tagna till eventuella domar i frågan. Socialtjänsten anser sig äga rätten att påta sig domsmakten, genom att inte respektera fällda domar.

Ett av många fall är Eriks dotter som på dagis talar om att hennes pappa förgriper sig sexuellt på henne. Erik anhålls och häktas. Inte oroad eftersom misstaget snart skall uppdagas. Så följer två utredningar, en i vilken polisen utreder om brott begåtts och en annan där socialtjänsten avgör, i det här fallet, dotterns behov av skydd. Polisens utredningar präglas av stora brister som konstateras av professorn i barn- och ungdomsvetenskap Ann-Christin Cederborg, som är kritisk till hur förhören hållits. Pappa Erik släpps då åklagaren avskriver alla misstankar.  Men socialtjänsten inväntar inte ens rättens process, utan agerar som om pappa Erik var skyldig. Som svar från socialtjänsten: vi jobbar inte med bevis på det sättet. Bo Edvardsson, docent i psykologi, ombeds ge utlåtande på socialtjänstens utredningsmaterial och bedömningar. Han dömer ut utredarnas slutsatser. Nu inriktar sig socialtjänstemännen på pappa Eriks psykiska hälsa, då han har varit deprimerad. Att han har intyg från vuxenpsykiatrin, som säger att han är fullt kapabel att ta hand om sin dotter, tas ingen hänsyn till.

Det finns många fall och ett av de mer kända eller ökända är Quick-fallet. Quick fälls för åtta mord och för inget fanns tillräckliga bevis. I detta svek även advokaten. Ett annat provocerande fall är barnläkaren som anklagas för mord, som hon oskyldigt döms för. (se blogg 2013-11-26). Så många fler fall väcker undran över hur många som är oskyldigt dömda och icke dömda men ändå inte anses frikända av socialtjänsten. Samtidigt hur många begår brott som de aldrig döms för, om vi ser till Quickfallet. Vem mördade barnen och går fria? Det råder brist i kunskap och professionalism som utfaller i godtycklighet, utredningar med ledande frågor, ”broderskap” inom ett litet nätverk. Rättsbalken 23:4 kommentarer: ”Hänsynen till allmänna intressen kräver inte bara att den som begått brott ska fällas till ansvar utan också att inte någon oskyldig drabbas av straff.”

För att säkerställa rättssäkerheten i polisens och socialförvaltningens utredningar och arbetsmetoder borde som regel utomstående expertis anlitas. En second opinion har visat sig nödvändig. Samtidigt bör tjänstemännen besitta adekvat utbildning för sina göromål och utöva professionalism i kombination med en väl utarbetad uppförandekodex.

Eva Olofsson m fl har väckt en motion i riksdagen som bland annat tar upp Ökat krav på utbildning. ”De förslag som ligger är inte tillräckliga. Förhoppningar om att kompetens och utbildningsnivå ska höjas på frivillig väg har inte visat sig infrias i tillräcklig utsträckning”.

För att förstärka tjänstemannaansvaret skulle en treårs-regel för tjänsteutövande med påföljande sabbatsår införas. Det är ett gammalt politiskt förslag. I vissa stater i Asien har man denna treårs-regel, för att förhindra korruption, dock utan sabbatsår. Sabbatsåret skulle vara ämnat fortbildning och vila och sedan ge möjlighet att söka nytt jobb under nya förutsättningar. Förslaget erbjuder bättre utbildning och fortbildning, vilket är nödvändigt i ett samhälle som utvecklas så snabbt. Därtill, och inte minst, får vi större rörlighet på arbetsmarknaden och bryter den förlamande långtidsarbetslösheten. I kombination med ett ytterligare gammalt förslag nämligen medborgarlön, skulle samhället kunnat fungera bättre, utan att behöva rubba de ekonomiska förutsättningarna.

Idag behöver ingen ta ansvar för sina handlingar som kan skada människor för livet. En god början för ett gott samhälle är att återinföra tjänstemannaansvaret, och anlita från myndigheten fristående expertis för second opinion utlåtanden på utredningar, journalanteckningar och arbetsmetoder. Det skulle ge oss en större rättstrygghet.

För övrigt bör samhällen bygga på Mänskliga Rättigheter.